Trodde jag skulle vara ledig i början på veckan. Stoppade in Harry och kameran i bilen. Och åkte till mitt favoritställe.



En lång härlig promenad efter Mälaren.



Vi vågade oss ut på isen också.



Alldeles ensamma med naturen och tystnaden (förutom ett flygplan som störde oss)



Här brukar jag fika, men jag hade inget kaffe med den här gången. Det är Lycka...att komma ut i naturen så här.

Men säg den lycka som vara för evigt. Blev inringd till jobbet. Så det blev en extra natt. Men det var i och för sig bra. För nu kunde jag byta den mot en annan natt och gå en kurs längre fram i vår.



Hade ju tänkt ta Greta oich Havanna med med till favoritstället dagen därpå. Men då blev det ju till att sova bort halva dagen i stället, eftersom jag jobbade på natten. Och sen var jag ledig i onsdags. Och jobbade torsdag och fredag natt. Så det blev ingen sammanhängande ledighet. Och nu sitter jag här och känner mig lite seg. Men maken fixar i köket, det börjar lukta riktigt gott. Hörde att vinflaskan korkades upp nyss. Nu börjar min lediga vecka.......

VECKANS TVÅ ALLRA BÄSTA:



I onsdags när jag var till centrum träffade jag dottern, barnbarnet Milton och svärdottern. Vi bestämde oss för att gå och fika tillsammans, jättetrevligt. När Milton fick syn på mig sa han...har du inga öron, mormor? Jo här...sa jag och lyfte upp håret. Jaha...sa han, men de syns ju inte. Nej men jag hör ändå...svarade jag. När vi sen skulle ta rulltrappan upp till fiket så gick han i sin egen lilla värld. Jag ropade tre gånger på honom...innan han vände på huvudet. Och då sa jag...Milton, dina öron syns...men du hör inte ändå. Då log han lite finurligt som bara han kan göra :o)



Att Elvis mår så mycket bättre nu sen han fick sin medicin. Han har varit så dålig den lille skrutten. Men en vän till familjen ställde upp med medicin....den som "farbror doktorn" skulle skriva ut, men inte hade gjort, när svärdottern var på apoteket och skulle hämta ut. Jag bor nära vännen och hämtade medicinen till Elvis. När jag kommer dit så ser jag en smal, hålögd liten Elvis, men dock med ett härligt leende. Och han säger till mig med en mycket bestämd röst...klä av dig farmor! Och då menade han så klart jackan :o) Hade ju inte tänkt stanna där....men vem kan motstå en sån "befallning"...inte en farmor i alla fall :o)

Äntligen har jag fått upp en gardin i arbetsrummet. Eller rättare sagt, äntligen har vi köpt en gardinstång som maken satt upp. Gardiner finns det så det räcker och blir över. Den här hade vi i vårt förförra hus. Så det blev "återanvändning"



Och vad hittade jag i mina gömmor....tofsar. Och i dessa Montazamitider så var det bara ett måste att använda dem som omtag till gardinen.



Nu är de ju inte så himla flashiga. Jag kör med en lite enklare, robustare stil än vad Maria Montazami gör :o)

I alla fall i mitt orkidéfönster.



De verkar trivas bra efter flytten.



Vilket vi alla gör.Tänk att vi har bott här i 6 månader nu.

Och inga inkräktare har vi sett eller hört...än. Peppar, peppar! Jag skrev på facebook för några dagar sen om att vi fått ett medelande i brevlådan. Det stod att vi skulle vara uppmärksamma för det hade synts två män med ficklampa en natt. Som klättrat in på en innergård vid tretiden på natten. Men vi har ju hundar, visserligen inte så stora. Men...låter det gör dom. Så bara det kan nog skrämma bort vem som helst. Och vi vaknar garanterat när de sätter igång. Vi har faktiskt hört dem skälla någon gång en natt. Men vi struntade i dem då. Kanske ska gå upp om det händer igen.

Har jobbat i helgen. Nu är jag ledig några dagar, och då är det bara slask och ishalka. Tur jag har köpt broddar. Så himla bra det är att ha när man går ut med hundarna. Tog en långpromenad med Harry när jag vaknade i dag på eftermiddagen. Gick hur bra som helst, de fäster otroligt bra på isen.

Nu har vi ätit jättegod middag som sonen lagade. Panerad kycklingfilé, potatis, ärtor och en god sås. Såsen fick jag göra men resten fixade han. Supergott!!!

Kram på er ♥

Men det blir ju lite tomt och mörkt i fönstren. Men det kan man ju lösa med diverse olika ljuslyktor. Tex. i fönstret.



Eller på soffbordet.



På fina skåpet som min pappa snickrade ihop för många år sedan.



Eller här på chiffonje´n (som i och för sig inte syns, men ändå) som pappa också har gjort.

Och jodå....nu är det full fart på facebook. Mycket roligare än jag trodde. Men de som har flera hundra vänner kan ju inte hinna med alla....eller. Jag är så himla nöjd med de jag har fått hittills. Jag har fullt sjå med dem. Har hittat några gamla arbetskamrater, och en dotter till en gammal arbetskamrat. Jätteroligt! Och en del bloggare är jag nu också vän med på fejjan. Det blir ju liksom lite mer personligt där, fast jag trodde att det var tvärtom.

I alla fall så är det skönt att julen är över för den här gången, och utstädad. Och ljusare och ljusare blir det.

Ett litet collage från vårt Nyårsfirande.

Som gick av stapeln hemma hos dottern. En jättetrevlig kväll med mycket gott att både äta och dricka. Alla barnbarn var med...och var vakna till långt efter tolvslaget. Jätteduktiga var de alla fyra.

Vid tolvslaget gick alla ut och tittade på raketerna och skålade med varandra.......utom jag då. Som satt i ett hörn på golvet med en skakande liten Havanna i knät. Hon var jätterädd...FY FÖR SMÄLLARE OCH RAKETER!!!!!!!! Harry och Greta däremot var helt oberörda, tack och lov. Men det tog en timme för Havanna att bli någorlunda lugn igen.

Sen åkte vi hem fram på småtimmarna...i snövädret. Det var inte kul, tur att vi bor nära.



Nyårsdagen tillbringades hemma hos pappa. Snöskottning stod på schemat. Men när vi kom dit hade han redan skottat halva garageuppfarten. Men jag orkar inte hålla på med sånt här längre säger han, och så har han gjort halva jobbet ändå. Och han är inte ens andfådd, fast han precis hade blivit klar när vi kom. Och tänk....att till hösten fyller han 100 år!!!!!!! Maken skottade i alla fall resten. Sen fikade vi med pappsen.



Och här utanför ligger snön som ett stort tjockt duntäcke. Det är min fina gamla parksoffa som gömmer sig här under.

Och i natt har jag jobbat. En hel del att gör, och mer lär det bli den kommande natten. För att inte tala om måndag natt. Då blir det nog full avdelning. Inte roligt, så många sjuka små barn. Och nya kommer till hela tiden. Men jag hoppas att 2011 blir ett bra år i alla fall. För mig, för er och för alla.

KRAM ♥ ♥ ♥