På tur med "Anna-Hulda"
Ja det är min nya cykel...ni vet...som jag fick i våras. Hon är döpt efter någon som är mig mycket kär.
Vi behövde se lite vatten. I brist på hav så blev det sjö.
Ser du..."Anna-Hulda", det här är Norrviken.
Glittrande blått vatten.
Vi fortsatte turen..."Anna-Hulda" och jag. Hamnade på en söt liten bro. Men vi vände där, på grunda av namnet på stigen. Brännstigen...jo tack...det hann vi känna...det brände till ordentligt på benen. Får prova den stigen senare i höst med heltäckande kläder.
Vi nöjde oss med att titta på den lilla bäcken.
Och sen fortsatte vi vår tur. Och hamnade på rena rama landet. Bland hagar...
Och slingriga grusvägar.
Jag har ju en speciell förkärlek för bilder med kort skärpedjup.
Highland Cattle...är hagen full av.
Lurviga och fina.
Men se upp för hornen.
Är du trött "Anna-Hulda" ?
Ja då vilar vi en stund då.
Men nu åker vi hemåt....innan hundarna kissar på sig.
Elvis...The King
I alla fall våran KUNG. Vi var barnvakt en stund i går kväll, det gick så bra så bra.
Först lite avvaktande.
Sen kommer det....
Det ena leendet....
Efter det andra.
Och så "full i sjutton" -minen.
Och ännu mera skratt.
En sån mysig kväll vi hade med Elvis. Som så duktigt tar alla sina mediciner. Vad den lille gossen har gått igenom mycket. Just därför värmer det lite extra i hjärtetrakten när jag ser att han är så glad.
Just det...ni kanske undrar hur det gick för Harry på utställningen? Han berättar själv HÄR.
Först lite avvaktande.
Sen kommer det....
Det ena leendet....
Efter det andra.
Och så "full i sjutton" -minen.
Och ännu mera skratt.
En sån mysig kväll vi hade med Elvis. Som så duktigt tar alla sina mediciner. Vad den lille gossen har gått igenom mycket. Just därför värmer det lite extra i hjärtetrakten när jag ser att han är så glad.
Just det...ni kanske undrar hur det gick för Harry på utställningen? Han berättar själv HÄR.
Stress, stress och stress.....
Borsta, klippa klor, ansa öron och bada Harry inför utställning. Träna lydnad. Hälsa på pappa. Ha inskolning på dagis med Milton en dag. Hämta stora grabbarna i hockeyhallen.
Men ändå...vad vore livet förutan familjen, far, barn, barnbarn och hundar.
Här får du en fin blomma...säger far till Milton.
Tack...kan man blåsa på den?
Näe...det går inte.
Men den är fin i alla fall.
Milton och gammelmorfar har ett litet samtal om mördarsniglarnas "vara" eller "icke vara". Och bestämmer sig för "icke vara", sen får Milton en lektion i hur man gör för att det ska bli "icke vara" ;o)
Söta rara lilla far...som blev så glad och upplivad av Miltons besök.
Innan vi åkte till far så var jag med Milton på hans nya dagis. Jag var med på samlingen. Barnen fick frukt och jag blev också bjuden. När jag tog min äppelhalva sa Milton - akta märket. Först trodde jag han menade namnmärkena på golvet. Men det var ju ett klistermärke på mitt äpple. -Det kan man sätta i pannan, sa Milton. Och tokig som jag är så satte jag ju fast märket i pannan, till Miltons stora förtjusning. Sen hade jag märket i pannan hela tiden. De andra barnen tittade i smyg på mig, det tyckte nog att det var både roligt och lite konstigt. En mormor med klistermärke i pannan....är det riktigt rumsrent det...hihi
När vi kom hem från far..(jag valde att vara hemma med grabbarna nu när vi har flyttat och det är bättre utrymme) så skulle vi utforska omgivningarna. Lekplatsen ligger ju alldeles nedanför mormors hus, så det var ju givet att vi skulle gå dit.
Gosunge!!!!!!!!!!!! Lite vila innan vi hämtar brorsorna vid hockeyhallen.
Sen blev det mera lekpark när vi hämtat stora grabbarna. William, storebror uti fingerspetsarna. Hjälpte mormor att duka utan att jag ens bad om det, vilken kille. Och pannkakor hade Milton redan beställt.
William mitt första barnbarn, så fin, så fin. Tänk att jag har varit mormor i snart tio år.
Oliver...den lilla filosofen. Som är så orolig för gammelmorfar. Han är ju alldeles ensam, är det någon som lagar mat till honom? Vi måste åka och hälsa på honom...sa Oliver till mamma. Och sen åker jag dit med Milton, inte riktigt bra. Det var ju jag som ville åka dit..sa Oliver. Men han ska åka dit med sin mamma en annan dag och hälsa på.
Man blir varm i hjärtat ocbh alldeles rörd. Vackra pojke!
Jag hade fått i uppgift av dottern att fotografera Milton. Det skulle vara en porträttbild att sätta på hyllan på dagis. Kan jag väl..inte så svårt. Pyttsan!!! Den unge gossen börjar tröttna på att mormor alltid släpar med kameran. Så han vände bort huvudet, gömde sig, sa sluta nu mormor, jag vill inte. Jag fick många härliga foton ändå, men inte så många rakt framifrån. Men fyra hyfsade foton har jag i alla fall.
Så nu är frågan: vilket foto ska sitta på hyllan? I slutändan så kanske han får välja själv, men kul att höra vad ni andra tycker.
Nr. 1
Nr.2
Nr.3
Nr.4
Måste bara visa den här svartvita bilden på Oliver. WOW...om jag får säga det själv :o)
Nu får ni ha en trevlig helg alla vänner, själva ska vi åka på utställning med Harry i morgon.
Men ändå...vad vore livet förutan familjen, far, barn, barnbarn och hundar.
Här får du en fin blomma...säger far till Milton.
Tack...kan man blåsa på den?
Näe...det går inte.
Men den är fin i alla fall.
Milton och gammelmorfar har ett litet samtal om mördarsniglarnas "vara" eller "icke vara". Och bestämmer sig för "icke vara", sen får Milton en lektion i hur man gör för att det ska bli "icke vara" ;o)
Söta rara lilla far...som blev så glad och upplivad av Miltons besök.
Innan vi åkte till far så var jag med Milton på hans nya dagis. Jag var med på samlingen. Barnen fick frukt och jag blev också bjuden. När jag tog min äppelhalva sa Milton - akta märket. Först trodde jag han menade namnmärkena på golvet. Men det var ju ett klistermärke på mitt äpple. -Det kan man sätta i pannan, sa Milton. Och tokig som jag är så satte jag ju fast märket i pannan, till Miltons stora förtjusning. Sen hade jag märket i pannan hela tiden. De andra barnen tittade i smyg på mig, det tyckte nog att det var både roligt och lite konstigt. En mormor med klistermärke i pannan....är det riktigt rumsrent det...hihi
När vi kom hem från far..(jag valde att vara hemma med grabbarna nu när vi har flyttat och det är bättre utrymme) så skulle vi utforska omgivningarna. Lekplatsen ligger ju alldeles nedanför mormors hus, så det var ju givet att vi skulle gå dit.
Gosunge!!!!!!!!!!!! Lite vila innan vi hämtar brorsorna vid hockeyhallen.
Sen blev det mera lekpark när vi hämtat stora grabbarna. William, storebror uti fingerspetsarna. Hjälpte mormor att duka utan att jag ens bad om det, vilken kille. Och pannkakor hade Milton redan beställt.
William mitt första barnbarn, så fin, så fin. Tänk att jag har varit mormor i snart tio år.
Oliver...den lilla filosofen. Som är så orolig för gammelmorfar. Han är ju alldeles ensam, är det någon som lagar mat till honom? Vi måste åka och hälsa på honom...sa Oliver till mamma. Och sen åker jag dit med Milton, inte riktigt bra. Det var ju jag som ville åka dit..sa Oliver. Men han ska åka dit med sin mamma en annan dag och hälsa på.
Man blir varm i hjärtat ocbh alldeles rörd. Vackra pojke!
Jag hade fått i uppgift av dottern att fotografera Milton. Det skulle vara en porträttbild att sätta på hyllan på dagis. Kan jag väl..inte så svårt. Pyttsan!!! Den unge gossen börjar tröttna på att mormor alltid släpar med kameran. Så han vände bort huvudet, gömde sig, sa sluta nu mormor, jag vill inte. Jag fick många härliga foton ändå, men inte så många rakt framifrån. Men fyra hyfsade foton har jag i alla fall.
Så nu är frågan: vilket foto ska sitta på hyllan? I slutändan så kanske han får välja själv, men kul att höra vad ni andra tycker.
Nr. 1
Nr.2
Nr.3
Nr.4
Måste bara visa den här svartvita bilden på Oliver. WOW...om jag får säga det själv :o)
Nu får ni ha en trevlig helg alla vänner, själva ska vi åka på utställning med Harry i morgon.
Ja nu är allt som vanligt igen.....
Har jobbat mina två första nätter, det var en hel del att göra. Nu är jag ledig torsdag och fredag. Sen jobbar jag i helgen igen, tyvärr!!! Försökte få ledigt på lördag natt, men det gick inte att få tag på någon vikarie. Så nu missar jag Miltons födelsedagskalas ute på landet på lördag. Och svärdottern har födelsedagsfika på söndag. Och då sover jag väl som bäst. Jaja, det är så det är när man jobbar inom vården. Jag är ju ledig när andra jobbar, vilket kan vara väldigt skönt...ibland.
Men nu återgår vi till semestern i stället. Nu är det slut på Grekland (kommer bilder i Fotobloggen så småningom) Nu är det Österlen som gäller på alla sätt och vis, ny header och bakgrund igen.
Jag skrev ju att vi hade en arbetsam semester, här kommer bilder på lilla längan före vitkalkning.
Och efter.
Här syns det nog bättre, på uthuset. Före....
Och efter. Lite skillnad...va.
En dag sågade kommunen ner halva häcken, det är för trottoaren...sa han. Vilken trottoar undrar jag, det finns ingen. Det kanske finns en nästa gång vi åker ner, ska bli spännande att se. Men detta innebar att vi fick full insyn från vägen. Då byggde vi ett insynsskydd. Det har jag velat ha länge i alla fall. Så nu blev det äntligen av.
Det smälter in bra, och vi gömmer oss för omvärlden.
Men vi har haft mycket trevligheter också.
Kubbturnering med diverse tillbehör.
Sen blev det grekiskt, grillade lammbiffar, grekisk sallad, tzatziki och bröd i släkt och goda vänners sällskap.
Och nu ska ni få höra...en dag tog vi en tur med bilen i bygden, med förhoppning om att hitta en speciell plats. Och kan ni tänka er...helt plötsligt...efter vägkanten...så stod den där...skylten. Skylten som det stod Västanbäck på. Västanbäck...här kan du bo, äta och handla. Och vi svängde in, knackade på...och där stod hon i all sin glans....Fru Jacobsen...Drottning av Västanbäck....Så glad...så trevlig, en sådan gästfrihet...Tack än en gång för det varma mottagandet.
Och nog kunde man handla där alltid. Så många fina saker. Nästa gång...Fru Jacobsen... tar jag stora plånboken med mig. Och Harry...så klart.
Det här är inte Drottningen av Västanbäck...men väl den allra vackraste lilla prinsessa man någonsin har skådat, och boendes på gården.
Och sen kom de ju....Grabbarna bus...med föräldrar. Milton, så go, så go...med glimten i ögat. Lite småfinurlig som snart fyraåriga pojkar kan vara.
Alla tre...uppe på Stens Huvud.
Oliver på stranden. Ofta i sin egen lilla värld, funderar på mycket, som man gör när man är sju år och snart ska börja i skolan.
William, tio år....har koll på allt.
I bland åkte vi till havet, och i bland åkte vi till "Flishålet" på kvällarna och badade.
Och där var vattnet ljuvligt varmt och skönt.
Ytterligare en Kubbturnering blev det, som inleddes med ridning för barnen. Äldst börjar, så klart.
Sen blev det Olivers tur. Det här var roligt!
Men jag då...säger lilleman.
Ska man mata hästen först?
Nu är han riktigt nöjd den lille mannen.
Sen grillade vi på den provisoriska grillen.
När gästerna gått hem, satt vi kvar länge, länge och värmde oss vid elden. Vi avslutade kvällen med att lägga oss i gräset och titta upp på den stjärnbeströdda himlen....det är sommar och Österlen det.
Men nu återgår vi till semestern i stället. Nu är det slut på Grekland (kommer bilder i Fotobloggen så småningom) Nu är det Österlen som gäller på alla sätt och vis, ny header och bakgrund igen.
Jag skrev ju att vi hade en arbetsam semester, här kommer bilder på lilla längan före vitkalkning.
Och efter.
Här syns det nog bättre, på uthuset. Före....
Och efter. Lite skillnad...va.
En dag sågade kommunen ner halva häcken, det är för trottoaren...sa han. Vilken trottoar undrar jag, det finns ingen. Det kanske finns en nästa gång vi åker ner, ska bli spännande att se. Men detta innebar att vi fick full insyn från vägen. Då byggde vi ett insynsskydd. Det har jag velat ha länge i alla fall. Så nu blev det äntligen av.
Det smälter in bra, och vi gömmer oss för omvärlden.
Men vi har haft mycket trevligheter också.
Kubbturnering med diverse tillbehör.
Sen blev det grekiskt, grillade lammbiffar, grekisk sallad, tzatziki och bröd i släkt och goda vänners sällskap.
Och nu ska ni få höra...en dag tog vi en tur med bilen i bygden, med förhoppning om att hitta en speciell plats. Och kan ni tänka er...helt plötsligt...efter vägkanten...så stod den där...skylten. Skylten som det stod Västanbäck på. Västanbäck...här kan du bo, äta och handla. Och vi svängde in, knackade på...och där stod hon i all sin glans....Fru Jacobsen...Drottning av Västanbäck....Så glad...så trevlig, en sådan gästfrihet...Tack än en gång för det varma mottagandet.
Och nog kunde man handla där alltid. Så många fina saker. Nästa gång...Fru Jacobsen... tar jag stora plånboken med mig. Och Harry...så klart.
Det här är inte Drottningen av Västanbäck...men väl den allra vackraste lilla prinsessa man någonsin har skådat, och boendes på gården.
Och sen kom de ju....Grabbarna bus...med föräldrar. Milton, så go, så go...med glimten i ögat. Lite småfinurlig som snart fyraåriga pojkar kan vara.
Alla tre...uppe på Stens Huvud.
Oliver på stranden. Ofta i sin egen lilla värld, funderar på mycket, som man gör när man är sju år och snart ska börja i skolan.
William, tio år....har koll på allt.
I bland åkte vi till havet, och i bland åkte vi till "Flishålet" på kvällarna och badade.
Och där var vattnet ljuvligt varmt och skönt.
Ytterligare en Kubbturnering blev det, som inleddes med ridning för barnen. Äldst börjar, så klart.
Sen blev det Olivers tur. Det här var roligt!
Men jag då...säger lilleman.
Ska man mata hästen först?
Nu är han riktigt nöjd den lille mannen.
Sen grillade vi på den provisoriska grillen.
När gästerna gått hem, satt vi kvar länge, länge och värmde oss vid elden. Vi avslutade kvällen med att lägga oss i gräset och titta upp på den stjärnbeströdda himlen....det är sommar och Österlen det.
Hallå...är det någon där???
Det blev bloggpaus. Det var inte alls meningen, det bara blev så. Men ni vet....vi flyttade ju första semesterveckan. Vi packade och grejade på förmiddagarna och kvällarna. Mitt på dagen åkte vi och badade. Det var ju olidligt varmt den veckan. Men så var det ju dags. Vi fyllde min bil och en skåpbil som vi lånat. Åkte ner till mäklaren på eftermiddagen och gjorde allt klart. Fick nycklarna och sen bar det av till vårt nya hem. Barnen mötte upp utanför dörren. Sen bar vi, packade upp, hämtade mer, packade upp och packade upp. Vid midnatt gav vi upp, och somnade ovaggade i vårt nya hem.
Och några dagar senare landade vi på Österlen. Där fick vi sällskap av min svägerska med sambo i några dagar. De bodde dock inte hos oss på grund av allergi mot både hund och katt. Utan inkvarterade sig på "Onkel Enkel´s pensionat" Vi hade några jättetrevliga dagar med dem.
Österlen var lika vackert som alltid.
Ja ni ser ju....
Rosor...
Lavendel...
Stockrosor...
Och katten Melvin på trappan...kan det bli mer Österlen...
Men i morgon börjat allvaret igen. Jobb måndag och tisdag natt, gruvar mig...som alltid inför första passet. Men det brukar gå snabbt att komma in i gamla vanor.
På återseende mina vänner, det ska inte dröja flera veckor nu...lovar!
Och några dagar senare landade vi på Österlen. Där fick vi sällskap av min svägerska med sambo i några dagar. De bodde dock inte hos oss på grund av allergi mot både hund och katt. Utan inkvarterade sig på "Onkel Enkel´s pensionat" Vi hade några jättetrevliga dagar med dem.
Österlen var lika vackert som alltid.
Ja ni ser ju....
Rosor...
Lavendel...
Stockrosor...
Och katten Melvin på trappan...kan det bli mer Österlen...
Men i morgon börjat allvaret igen. Jobb måndag och tisdag natt, gruvar mig...som alltid inför första passet. Men det brukar gå snabbt att komma in i gamla vanor.
På återseende mina vänner, det ska inte dröja flera veckor nu...lovar!