Vitsipporna och blåsippona, alltså. Ja blåsipporna har ju varit här ett tag nu. Men vitsipporna såg jag för första gången för några dagar sedan.



I går var jag till min Feldenkraispedagog/sjukgymnast, en underbar människa. Hon är så otroligt klok och pedagogisk. Hon höjer mig till skyarna,  talar alltid om hur duktig och klok jag är. Och jag känner mig så lugn och tillfreds med mig själv och livet när jag åker därifrån. Feldenkrais kan jag varmt rekommendera till alla som har ont.

I dag har jag inte gjort många knop, men just i skrivande ögonblick så kommer jag på att det är just det jag har gjort. Började med att köra sonen till skolan. Och när jag kom hem så sopade jag utanför grinden.  För de skulle komma och göra rent i området i dag.Och då skulle man helst sopa ut sitt skräp till  mitten av gångvägen. Och inte nog med det, jag gick ut i carporten och sopade min bilplats. Ingen annan hade sopat  i vår carport.  Men i de två andra var det sopat och fint minsann. Jag började med min egen plats, och för att det inte skulle vara gjort förgäves så tog jag platserna på var sida om min bil också. Men sen tyckte jag att det kändes så fånigt att bara ta de tre platserna, så rätt som det var hade jag sopat hela carporten. Sex eller sju bilplatser. Man är ju inte riktigt klok, det kommer att göra riktigt, riktigt ont i morgon, eller redan i kväll. Och värst av allt, de har inte varit här och sopat rent ännu. Så har jag otur så blåser hela eländet in i carporten igen. Men då tänker då inte jag sopa.


Sen har jag tvättat en maskin tvätt, ännu ohängd :-)

Varit ute på promenad med hundarna. Först de två små, Greta i koppel och Havanna lös. Måste ju träna lite. Havanna börjar bli riktigt duktig på kontakt och kommer hyfsat på inkallning. I dag mötte vi en kille med en stor blandras. Typ, Dobberman/Schäfer-variant. Fick ju hjärtat i halsgropen. Hon sticker dit direkt och vrålar. Men hundens husse var bra, han motade bort henne och jag vände och gick åt andra hållet och kallade på henne. Och tro det eller ej, men hon kom som ett skott. Matte blev mycket nöjd med sitt lilla troll. Greta hon får inte gå lös, av den anledningen att hon tycker det är helt onödig att gå på promenad. Är hon lös så gör hon snabbt ifrån sig, och sen går hon resolut hem. Hon kan vända sig om och titta på mig som om hon säger, - Ska du följa med, eller ska jag gå hem själv. Och sen bara går hon.

Sen tog jag gamla Joysan på en alldeles egen promenad. Hon knallar på riktigt bra. Men nu är hon lite trött, sover fint i korgen, snarkar till och med.

Tror bestämt att jag också ska göra det. Ja inte snarka men vila i alla fall. :-)

Uppdatering: Nu är de här och sopar rent. Klockan 17.30, vilken tid. Nån som extraknäcker kanske.